Behandling av Crohns sjukdom hos barn
Crohns sjukdom är en inflammatorisk tarmsjukdom. Detta är viktigt att veta eftersom det har stor betydelse för behandlingen. Det finns idag effektiva läkemedel som kan stoppa inflammationen, bland annat en ny typ av biologiska läkemedel eller TNF-hämmare. Dessa kan användas vid svåra besvär när annan behandling inte varit tillräckligt effektiv. Målet med behandlingen är att barn och ungdomar ska kunna leva, växa och utvecklas som vanligt trots sjukdomen.
Om läkemedelsbehandling
Vilka läkemedel man kan använda beror dels på sjukdomens svårighetsgrad och dels på var i tarmen inflammationen finns och hur utbredd den är. Kombinationer av olika läkemedel är vanliga och vissa läkemedel används bara kortare perioder. Det är också viktigt att komma ihåg att alla barn är olika och det som fungerar för någon kanske inte alls fungerar för ett annat barn. Ofta prövar man sig fram för att hitta en behandling som passar. Det är särskilt viktigt att barn får rätt behandling snabbt eftersom deras tillväxt och utveckling annars kan försenas.
Sulfasalazinpreparat och 5-ASA
Vid lindriga till måttliga besvär från Crohns sjukdom används ofta sulfasalazinpreparat som innehåller sulfa och 5-aminosalicylat (5-ASA) eller läkemedel som enbart innehåller 5-ASA. Effekten kommer långsamt. Biverkningar förekommer men är relativt ovanliga.
Antibiotika
Vissa typer av antibiotika har ibland god effekt på de besvär som Crohns sjukdom medför, men påverkar inte grundsjukdomen. Den goda effekten gäller särskilt om man har fistlar eller någon form av infektion till följd av Crohns sjukdom.
Immunmodulerande läkemedel
Vid långvariga eller svåra besvär används immunmodulerande behandling, som till exempel azatioprin. Effekten är långsamt insättande. Allvarliga biverkningar kan förekomma.
TPN - total parenteral nutrition
Vid svåra skov får tarmen vila och all näring tillförs istället via dropp, eller som så kallad elementarkost.
Kortison
Vid akut inflammation används oftast ett kortisonläkemedel som sedan trappas ned under ett par månader. Effekten är kraftig och kommer relativt snabbt men långvarig behandling begränsas av biverkningar.
Biologiska läkemedel
Det senaste tillskottet bland läkemedlen, TNF-hämmare kan dämpa inflammationen. Effekten är kraftfull och kan komma mycket snabbt. Målet med behandlingen är att slippa skov och kunna leva i stort sätt som vanligt trots sjukdomen. TNF-hämmare används vid Crohns sjukdom när besvären är svåra och annan behandling inte gett tillräcklig effekt. Innan behandlingen påbörjas är det viktigt att kontrollera att man inte har eller har haft tuberkulos eller annan svår infektion. Allvarliga biverkningar och överkänslighetsreaktioner kan förekomma. Vi vet idag mycket om behandlingen och om bieffekter men vi har inte kunskap om eventuella framtida biverkningar. Internationella och nationella expertgrupper följer utvecklingen noggrant.
Varför är biologiska läkemedel som TNF-hämmare effektiva?
Vid inflammatoriska sjukdomar som Crohns sjukdom har immunförsvaret reagerat fel mot den egna kroppen. En inflammation är normalt en bra försvarsreaktion mot fiender som till exempel virus eller bakterier. När vi utsätts för en attack aktiveras immunförsvaret och inflammationen tar hand om fienden. TNF (Tumör Nekros Faktor) är en molekyl som finns i kroppen med uppgift att starta och driva på den inflammatoriska reaktionen. Tyvärr blir det fel ibland och inflammationen riktas mot den egna kroppen. Vid Crohns sjukdom är det i huvudsak slemhinnan i tarmen som drabbas. Behandling med biologiska läkemedel blockerar TNF och dämpar därmed inflammationen. TNF-hämmare är inte den första behandlingen man får, utan ges då andra medel inte haft tillräcklig effekt eller när sjukdomen har en hög inflammatorisk aktivitet.
Kirurgi
Kirurgisk behandling kan ske i olika omfattning. Om man trots läkemedelsbehandling får besvär med varbölder, fistlar eller förträngningar kan en operation bli nödvändig. Man opererar oftast bara bort den sjuka delen av tarmen men i vissa fall kan det bli nödvändigt att ta bort en större del av tarmen och man får en ileostomi (påse på magen).
Texten har granskats och godkänts av Tryggve Ljung, medicinsk rådgivare på Schering-Plough, Leg läk, Med Dr, Specialist i medicinsk gastroenterologi och hepatologi.


Ställ frågor om mage och tarm direkt till doktor Ulf Hindorf, specialist inom gastroenterologi.