Behandling av psoriasisartrit
Psoriasisartrit (PsA) är en inflammationssjukdom som drabbar både hud och leder. Någon botande behandling finns inte, men dagens behandlingar gör det möjligt att snabbt lindra sjukdomen och leva ett i stort sett normalt liv. Det är viktigt att bevara rörelsefunktionen, det gör man genom att hålla sig i rörelse. Med läkemedel påverkar man inflammationen i sig. De senaste tillskotten bland läkemedlen är biologiska läkemedel, som har positiv effekt på både hud och leder. Målet är att man ska kunna leva som vanligt trots sin sjukdom.
Sjukgymnastik och rörelse
Har man psoriasisartrit är det viktigt att man rör sig och tränar muskler och leder på ett skonsamt sätt utan att i onödan slita på lederna. Sjukgymnast och arbetsterapeut spelar en viktig roll vid behandlingen av psoriasisartrit. De ger smärt- och funktionsbehandling, kan prova ut hjälpmedel och informera om ledskydd för att underlätta vardagens uppgifter.
Läkemedelsbehandling vid psoriasisartrit
En kombination av olika läkemedel används ofta och vissa läkemedel används bara när man mår som sämst. Personer som har fått diagnosen psoriasisartrit kommer antagligen få prova olika mediciner för att hitta en behandling som passar just dem. Det är viktigt att komma ihåg att vi alla är olika och det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Medicinerna som används är bland annat smärtstillande läkemedel, traditionella antireumatiska läkemedel och biologiska läkemedel. Alla läkemedel har biverkningar och vid val av behandling måste fördelarna vägas mot nackdelarna.
Smärtstillande läkemedel
Vanliga smärtstillande läkemedel är så kallade NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs, antiinflammatoriska läkemdel som inte innehåller steroider) som i lägre doser kan köpas receptfritt. De minskar inflammationen och värken i och runt lederna och minskar stelheten. Om man inte tål NSAID används paracetamol, ibland i kombination med starkare smärtstillande läkemedel.
COX-hämmare
Cyklooxygenas, förkortat COX, är ett enzym (en katalysator) i kroppen som kan bilda ämnen som ökar smärta, feber och inflammation. COX-enzymer hämmas av många vanliga värktabletter. Vid behandling med COX-hämmare minskas smärtan snabbt men det kan dröja ungefär en till tre veckor innan full effekt på inflammationen uppnås. COX-hämmare finns i olika varianter, såväl receptfria i små förpackningar och lägre doser som receptbelagda i andra varianter och i större mängder och högre doser. Vanliga biverkningar är besvär från magen. Magblödning förekommer men är mindre vanligt.
COX-2-hämmare
En undergrupp av COX-hämmare, också kallade COX-2-hämmare eller coxiber, har generellt färre magbiverkningar. Det kan dock finnas en ökad risk för hjärtkärlbiverkningar jämfört med placebo (sockerpiller) och vissa COX-hämmare. COX-2-hämmare är receptbelagda.
Paracetamol
Värktabletter med paracetamol dämpar värken men motverkar inte stelhet eller inflammationen. Paracetamol finns både receptfria i små förpackningar och receptbelagda i större mängder. Dessa läkemedel har få biverkningar men i överdos kan de vara farliga för levern.
Kortison
Kortison dämpar inflammationen och sprutas oftast in lokalt i en drabbad led eller sen-/muskelfäste. Det är en viktig och bra behandlingsform när enstaka leder blir inflammerade, och som komplement till annan behandling. Behandling under lång tid och i hög dos kan medföra biverkningar. De vanligaste biverkningarna av kortison är viktuppgång, ökad risk för diabetes, grå starr, osteoporos och humörförändringar.
Antireumatiska läkemedel
Antireumatiska läkemedel (DMARD) har funnits i flera decennier och har en bromsande effekt på immunförsvaret. De används främst då sjukdomen ger symtom från perifera leder, det vill säga andra leder än ryggen.
Biologiska läkemedel (TNF-hämmare)
TNF-hämmare är biologiska läkemedel som används när psoriasisartriten är aktiv och när annan medicinsk behandling inte har varit tillräckligt effektiv. De dämpar inflammationen och studier har visat att behandling med biologiska läkemedel leder till mindre smärta, ökad rörlighet och färre bestående skador i lederna.
Vid inflammatoriska sjukdomar som psoriasisartrit har immunförsvaret reagerat mot den egna kroppen som om den vore ett främmande ämne. En inflammation är normalt en bra försvarsreaktion mot fiender som till exempel virus eller bakterier. TNF (Tumör Nekros Faktor) är ett ämne som spelar en central roll i den inflammatoriska reaktionen. Ibland blir det fel och inflammationen riktas mot den egna kroppen istället. Vid psoriasisartrit drabbas huden och lederna.
Behandling med biologiska läkemedel blockerar TNF och dämpar därmed den inflammatoriska reaktionen. TNF-hämmare är oftast inte den första behandlingen man får, utan de ges när andra läkemedel inte haft tillräcklig effekt eller när sjukdomen har en hög inflammatorisk aktivitet.
Några av de vanligaste biverkningarna för biologiska läkemedel är övre luftvägsinfektioner, huvudvärk, vallningar, buksmärta samt reaktioner i samband med att man tar läkemedlet.
01-13-REM-2010-S-2095-W
Ställ frågor om inflammatoriska ledsjukdomar direkt till Mikael Kjällman, överläkare inom reumatologi.
