Gikt?

Inskickad av: Jonny (2009-02-13, Ref.nr 39391)

Hej,

Jag fick en inflammerad stortå i början av december 2008. Efter besök hos läkare så fick jag en kortisonspruta och inflammationen försvann på ett par dagar. Helgen efter så kommer samma symptom fast i den andra tåleden... Fick inte kortision denna gång utan voltaren. Gick på voltaren ca. 2 veckor men svullnaden gav sig inte, fick besöka sjuhus igen och fick en kortison spruta och besvären var puts väck.

Har läst själv och konsulterat med läkare om det kan vara gikt. Har tagit blodprov 2 omgångar men inga förhöjda värden (urinsyra). Allt tyder på att det är gikt då tålden svullnar, blir röd osv. (alla symptomen)

Är 182 cm lång och vägde 95 kg (inte jätte överviktig då jag tränat mycket styrketräning genom åren). Sedan nyår har jag inte druckit 1 droppe alkohol, inge godis, inge läsk eller andra sötsaker, äter sallad till lunch och sparsamt med kött. Går också 3 gånger/vecka ca. 1 timme/gång, har gått ner ca. 5 kg på kuppen.. so ar so good.

Nu imorse (28 jan 2009) vaknar jag upp och har återigen fått känningar av en ömmande/svullen tåled igen.. den tåled som blev inflammerad först.
Frågorna är:
1, Kan det vara något annat än gikt då det återkommer så ofta och i båda tålederna?
2, Kan viktnedgången vara orsaken till svullnaden (giktattacken)?
3, Vart kan jag vända mig (specialist) för att verkligen får reda på vilken åkomma jag har?
4, Vilka andra kristallartriter förutom urinssyran (urat) finns som kan vara orsak till svullnaden?

Tacksam för svar
Jonny 35 år

Mikael Kjällman, reumatologspecialist, överläkare, svarar:

Hej! Jag skulle nog också i första hand misstänka gikt på de besvär du beskriver. För att ställa en säker diagnos vill man helst få ut lite ledvätska för att se om det finns urinsyrakristaller men i en så liten led som stortåleden kan det ibland vara svårt. Urinsyravärdena kan ibland vara normala under pågående giktattack så om man misstänker diagnosen kan det löna sig att ta några värden när du inte har en svullen led. Gikt kan ibland utlösas av hastig viktsnedgång och svält. Ofta finns det ärftlighet med i bilden.
Det finns också en s k falsk gikt där det istället för urinsyrakristaller fälls ut pyrofosfatkristaller. För att ställa denna diagnos krävs att man kan påvisa sådana kristaller i ledvätskan eller att det på röntgen syns typiska förkalkningar i brosket.
Om du skulle ha gikt pga förhöjd urinsyra i blodet och attackerna återkommer ofta kan man ge en förebyggande behandling för att sänka urinsyrenivån.
Om du får artriter i andra leder också så kan man förstås tänka sig andra reumatiska ledsjukdomar (psoriasisartrit, spondylartrit m m)och i så fall borde en reumatolog undersöka dig.